För dig med kulturintresse! Om klottersanering på kulturobjekt.

Här finner du som intresserar dig för bevarande av fastigheter och andra kulturhistoriskt viktiga objekt – information om klottersanering på den typ av objekt.

Vi på Klotterkonsulten AKS har stor respekt för byggnadsvård och bevarande, därför tycker vi att det kan vara på sin plats att vi delar med oss av kunskap om skonsam klottersanering och även den kunskap som finns inom olika delar av klottersaneringens olika delar.

Här kommer några delar ur skriften från Riksantivarieämbetet.

Vårda väl

Riksantikvarieämbetet november 2014

Klotter på fasader och murverk

Detta Vårda väl-blad riktar sig till fastighetsägare eller förvaltare med byggnader där klotter- eller
graffi ti förekommer. Termen graffi ti kommer från italienskan och betyder ”ristning.” Graffi ti har alltid
förekommit, men är ett problem som har eskalerat i samband med de senaste årens tillgång till billiga
och snabba material. Klotter kan göras på en mängd olika sätt, till exempel med kulspetspennor,
filt- och märkpennor, korrigeringsvätska och klistermärken samt med sprayfärg. I detta Vårda väl-blad
kommer vi inte att gå in på ristningar eller estetiska och juridiska spörsmål. Bladet berör endast sten-,
tegel-, betong- och putsfasader.

Vad gör man om fasaden blivit nedklottrad
Man brukar rekommendera att avlägsna klottret såfort som möjligt efter att man dokumenterat det.
Detta brukar man föreslå av två skäl. Det ena är att om en yta är klottrad, lockar den ofta fler att göra
samma sak. Det andra är att färger, lim och klister blir svårare att avlägsna ju längre de får sitta kvar på
ytan.

Checklista
1. Anteckna viktiga detaljer. Vilken sorts material eller metod har blivit använd. Vilket område har
blivit drabbat, hur stort är detta område? Vilkenkondition är underlaget i? Vid vilken tidpunkt
skedde klotterattacken?
2. Fotografera och dokumentera.
3. Meddela polisen (ibland känner de igen vissa personers ”tags”).
4. Är huset ett byggnadsminne eller en kyrka, kontakta din länsstyrelse. Är huset ett statligt byggnadsminne,
kontakta Riksantikvarieämbetet.
5. Ta reda på vem som kan utföra borttagningen.
Frågan om du själv som ägare, ett klottersaneringsföretag eller en konservator får ta bort klottret
beror på skadans omfattning och art samt om byggnaden är kulturhistoriskt skyddad.

6. Testa alltid borttagningsmetod och lösningsmedel på en liten, väl dold yta. Börja alltid med
den minst aggressiva metoden, vanligtvis är det vanligt kranvatten. Spara anteckningar eller
dokumentation av provytorna och av vald metod. Detta är ofta bra information att ta fram vid
eventuella framtida klotterattacker.
7. När man har provat ut den minst skadliga, men mest effektiva borttagningsmetoden, kan man
påbörja rengöringen. Det är viktigt att tänka på att ta hänsyn till hälso- och miljöaspekter. Den
som rengör ska använda adekvat skyddsutrustning.
8. Vissa företag erbjuder så kallade skyddssystem i form av kemikalier, som ska bidra till att fasaden
blir enklare att rengöra om den blir nerklottrad. Dessa kemikalier är sällan utprovade över tillräckligt
lång tid och därför rekommenderas dessa inte på byggnader med kulturhistoriska värden,
som man vill bevara i många århundranden. Därför får dessa inte användas utan tillstånd på
byggnadsminnen och kyrkor.

Överväganden att ta hänsyn till vid rengöring
Vilken rengöringsmetod man väljer beror ofta på två saker, dels på vilken typ av klottermaterial och metod som har använts (exempelvis sprayfärg,märkpenna, kulspetspenna), dels vilken typ av material som har blivit nedklottrat (exempelvis sten, tegel, puts).

Båda dessa faktorer måste vägas in vid val av rengöringsmetod. Vissa lösningsmedel, som kan fungera bra för att ta bort färg på till exempel metallunderlag, kanske inte lämpar sig för rengöring av plastytor eller en stenfasad.
Kalkhaltiga material som kalksten kan vara väldigt känsliga för syror och skadas även av utspädda sådana. För syrakänsliga material är det viktigt att rengöringsmedlets pH är större än eller lika med 7.
Vissa mineraler i sten, till exempel kvarts, aluminiumrika mineraler och mineraler som innehåller
järnsalter, kan även vara känsliga mot basiska rengöringsmedel.
Vid användning av basiska lösningsmedel rekommenderas grundlig förvätning samt sköljning med neutralisering av ytan efter rengöring för att undvika att lösliga salter lämnas kvar i det
porösa materialet.

Man bör även ta hänsyn till fasadens skick när man avgör vilka rengöringsmetoder som är lämpliga.

Även om en fasad rengjorts med gott resultat en gång, är det inte säkert att den kan rengöras på
samma sätt igen utan att skador uppstår.
Porösa material som sten, tegel och puts, kan vara särskilt svåra att få helt rena från klotter, eftersom
färgen absorberas i materialet. Murbruk är ofta mycket mer poröst än tegel eller sten, vilket kan innebära att klotter som sträcker sig över fogarna är mycket besvärligt att få bort helt.

Läs gärna hela rapporten via länken nedan.

Riksantivarieämbetet om det här med klotter på kulturhistoriskt värdefulla objekt

Det är viktigt att klottersanering utförs helt rätt, speciellt på kulturföremål!

Om du råkat ut för klotter så försök inte utföra borttagninge själv om du inte vet vad du sysslar med, anlita en expert. Beroende på vailken typ av objekt det rör sig om och hur skyddsvärt det är så fatta beslut utifrån objektets bästa och inte kortsiktiga vinningar.

Du är alltid välkommen att ringa oss för information om klottersanering, nu når oss lättast på telefon 020-364040.

Taggar: Klottersanering på kulturhus, klottersanering kyrka, klottersanering svår, Klotterkonsulten, ta bort klotter kulturhus, duktig klottersanerare, omsorgsfull klottersanering, ta bort klotter, klottersaneringsexpert